MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

I den hÀr undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursÀgare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen pÄ sÄ sÀtt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan mÀnniska och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sÀllskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. HusdjursÀgarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrÄn vilken syn de har pÄ husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhÄllande till tid, samt des förmÄga till kommunikation. Husdjuret behandlas omvÀxlande som ett djur och som en varelse med mÀnsklig karaktÀr. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhÄllande till husdjur i vÀlkÀnda filosofiska texter, och drar dÀrmed slutsatsen att vÄrt förhÄllningssÀtt till husdjur Àr en del av vÄrt samhÀlles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mÀnskligt och djuriskt.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala lÀn har gÀllande sambandet mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistÄnd för kostnader kopplade till vÄldsutsatta kvinnors husdjur. För att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valdes en kvantitativ ansats och en enkÀtundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar frÄn 142 respondenter frÄn sju kommuner i Uppsala lÀn. EnkÀten innefattade Àven en öppen frÄga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag. Tidigare forskning visar att mÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort samhÀllsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för vÄldsutsatta kvinnors husdjur.

I tidigare forskning finns ett samband mellan socialt stöd och reducerad stress. Även husdjur pĂ„verkar stressnivĂ„n. Denna enkĂ€tstudie tittade pĂ„ om husdjur och civilstĂ„nd pĂ„verkar hĂ€lsa och stressnivĂ„. Av de studenter som deltog i studien hade 35% husdjur. Resultatet visade inte pĂ„ nĂ„gon effekt pĂ„ stress av att ha husdjur.

Bakgrund: MÀnniskan har omgivit sig med husdjur sedan lÄng tid tillbaka, och Àr Àn idag en del av mÄnga mÀnniskors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vÄrdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vÄrdarens synpunkt, undersöka hur husdjur pÄverkar Àldre demenssjuka mÀnniskor, pÄ sÀrskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvÀrden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbÀttrades.

Bakgrund: MÀnniskan har omgivit sig med husdjur sedan lÄng tid tillbaka, och Àr Àn idag en del av mÄnga mÀnniskors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vÄrdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vÄrdarens synpunkt, undersöka hur husdjur pÄverkar Àldre demenssjuka mÀnniskor, pÄ sÀrskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvÀrden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbÀttrades.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt vÀlbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns nÄgon könsskillnad samt vilken form av relationer som pÄverkar subjektivt vÀlbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till förÀldrar, lÀrare samt vÀnner. Studien visade pÄ ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt vÀlbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt vÀlbefinnande förelÄg. Olika former av sociala relationer visade pÄ positiva samband i subjektivt vÀlbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero pÄ att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonÄren..

Tidigare studier visar att mÀnniskor som bor pÄ sÀrskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar pÄ sÀrskilt boende Àr ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende Àr ofta begrÀnsad. Detta kan resultera i en kÀnsla av övergivenhet och Ängest hos den boende. Genom Ärhundradena, sÄ har mÀnniskan alltid anvÀnt sig av husdjur som ett sÀllskap och tröst. Studier visar att den generella hÀlsan förbÀttras och stÀrks genom umgÀnget med djur.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Denna uppsats fokuserar pÄ huruvida sociala möten och relationer finns mellan sÀrskolebarn och grundskolebarn, och hur de i sÄ fall fungerar. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de bÄda skolformerna pÄ tre olika skolor.Uppsatsen innehÄller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom vÄra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och sÀrskolebarn inte förekommer sÀrskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen fÄr ökad förstÄelse och acceptans för varandra..

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och/eller svÄrigheter med sociala relationer. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ om koncentrationsförmÄgan och förmÄgan till att etablera fungerande sociala relationer förbÀttras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete pÄ nÄgra av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvÀrderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning pÄ att lekarbete Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och sociala relationssvÄrigheter och att koncentrationsförmÄgan och sociala relationer i hög grad förbÀttrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

I föreliggande antologi har vi undersökt nÄgra aspekter av vÀlbefinnande. Vi presenterar och analyserar ett urval av företeelser som kan sÀgas syfta till att skapa vÀlbefinnande och kan vara en del av individers identitetsskapande. Företeelserna vi har valt att studera Àr: relationer pÄ Internet, heminredning, hÀlsa, husdjur, samt unga kvinnors tankar om pornografi.Metoden vi har anvÀnt Àr kvalitativ, till grund för analysen ligger observationer och intervjuer. Vi har arbetat enligt grundad teori, det vill sÀga att vi frÄn början inte hade nÄgra teoretiska utgÄngspunkter, utan vi har arbetat fram vÄra frÄgestÀllningar utifrÄn de data vi samlat in.Vi visar pÄ att de olika företeelserna kan fungera som medel för att uppnÄ vÀlbefinnande, men att de Àven kan orsaka det motsatta. Individernas förhÄllningssÀtt till dessa företeelser utgör ocksÄ en del i deras identitetsskapande..